Mörker när man vaknar och kliver ur sängen, mörker när man går hem från skolan och mörker när man går och lägger sig. Varje år inbillar jag mig att vintern inte är så hemsk ändå. Att man kan sitta och dricka te under filtar inomhus och titta på film och läsa böcker och tända levande ljus och sådär. Det funkar i ungefär en månad. Sedan har man bara novemberdecemberjanuarifebruari och lite mars kvar.
Februari är nästan värst. Det är grått och slasksnö. Rastlösheten.
Idag är en sån där februaridag när det ser ut ungefär såhär utanför fönstret:
och jag ser ut ungefär som att jag har mött döden:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar